Mitt besök på Liljevalchs vårsalong
Nu i veckan var vi med klassen på Liljevalchs vårsalong. Efter en guidad tur genom utställningen fick vi röra oss fritt omkring och samla material till det ni nu ska få läsa om. Mina tolkningar av diverse verk som intresserade mig lite extra.
Något som verkligen väckte intresse för min del var Marie Eklunds konstverk "ben".
Det är ett verk som kan tolkas på många sätt men en sak som står fast är att vi ser ben, somliga ser det som vilka ben som helst medan andra ser människorna som äger benen. När jag såg det här verket var det första jag tänkte på modeller och deras strikta ideal. Marie valde metoden täljning för att få fram sitt verk, hon hade alltså makten över hur de skulle vara formade. Hon formade dem in till det hon ville, något som kan kopplas till modeindustrin då modellernas agenturer gör just det. I modeindustrin är det långa smala kroppar och speciellt ben som är ett stort fokus.
Jag valde det här verket då det tilltalade mig direkt när jag såg det. Kombinationen av dess enkelhet och mjuka former som skapats i ett inte särskilt mjukt material gör det väldigt intressant att se på. Som tidigare nämnt var modellben det första jag tänkte på. Mode och allt som hör där till är viktigt för mig och något jag har ett stort intresse för. Att modella är även det något jag gärna skulle testa på, det har under en längre period utvecklats till en av mina drömmar. Det är något jag tänker på ganska ofta och där med kom det ganska naturligt för mig att koppla ihop Marias verk med modeller. Jag tänker mig att det är en grupp modeller som sitter och väntar på sin tur inför en casting eller något åt det hållet. Jag skulle dock hellre sett en bänk i någon slags metall då hon redan lekt mycket med flera sorters trä i olika färger. Att sätta in ett annat material så som metall skulle kunna bryta av och verkligen låta benen träda fram ännu mer. Dessutom så tycker jag att bänken ger en viss lantlig känsla som att det är en brygga eller något åt det hållet vilket enligt mig, inte riktigt passar ihop med det moderna intrycket benen ger.
Jag kollade in Liljevalchs hemsida och beskrivningen av verket men hittade ingen direkt förklaring från Maria om hennes tankegång utöver att hon sagt "Vissa är brända, lagade, lappade, kluvna, skeva. Några har en spricka, ett hål eller någon annan skavank." Detta tolkar jag som att hon vill visa på att ingen är perfekt och att vi alla har våra skavanker och brister. Det är inte det första jag skulle tänka på när jag såg hennes verk utan skillnaden på färg etc gav mig mer intrycket av att de olika "personerna" har olika etniciteter.
Elisabeth Persson "Recycled sfär"
Här har vi ett verk av Elisabeth som jag mest fastnade för på grund av dess material och som jag nämnde innan i mina resonemang kring marias verk valen av material. På liljevalchs hemsida står det inte specifikt vilken metall det här är men jag drogs mycket till ytans utseende och tror att det skulle kunna vara ett alternativt till om Maria skulle gå för en bänk i metall för sitt verk. Det här är precis som Marias verk ihopsatt av återanvända föremål, dessa delar kommer från en bilskrot.
Magasin 3 och Liljevalchs vårsalong
Det här är inte en återkoppling till verket "ben" utan mer utav en jämförelse och tillbaka blick till magasin tre besöket. När jag såg Nina Lindgrens verk "floating city" (högra bilden) tänkte jag direkt på Lars Nilsson verk "The triumph of style" (vänstra bilden). Det faktum att det båda hänger från taket som en ljuskrona var nog huvudsakligen anledningen till att jag drog den parallellen som jag gjorde. Lars ljuskrona var min absoluta favorit på magasin tre så när jag såg Ninas skapelse så blev det snabbt mitt favorit verk på Liljevalchs vårsalong. Detaljerna som gått in i hennes verk är verkligen värt att lägga tid på och granska.
Vi ses och vi hörs!
